Så kan Adlig godsägare användas i en mening
- Du kunde min själ kalla dig för godsägare snart, din usla krake.
- Åke löjtnant godsägare
- - Men du kunde ju gifta dig med en lantbrukare eller godsägare, och då skulle du få se på golv, föreslog Kalle.
- adlig
- Jag tittade på det ett tag och tänkte på hur konstigt det var att hon vuxit upp här, hon som verkade så adlig.
- - God dag, herr godsägare !
- adlig
- Halvt en lustig rovriddare och halvt en lärd men hushållsaktig godsägare övervakade han slutligen packandet av sina många koffertar och lårar.
- Denna hade varit gift med en f. d. regementsstallmästare, kammarjunkare och godsägare och hade vid ännu unga år blivit änka.
- Jag är en man av ära : jag vågar påstå, av hög, av adlig ära : och jag har sårats av en skymf, en djup skymf.
- Och hennes far hade varit en rik godsägare, hennes farfar amiral, och hon hade otaliga relationer med de förnämsta familjerna i landet.
- Och även om jag bleve gift med en godsägare, skulle han väl ändå inte låta mig skura golv.
- Men grevinnan är fin, adlig och grevlig och allt det där.
- I en soffa vid den motsatta väggen satt en godsägare och ledamot av Första kammaren och skrek mitt över salen, att han ville ha en svinkotlett.
- Adlig och grevlig och språkkunnig och elegant med sidenstrumpor och parfymer och allt det där.
- - Änskönt inte adlig hoppas jag därpå.
- Av utredningen framgår att efternamnet Leijoncrona burits av en adlig släkt som är utdöd sedan år 1719.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.